DOK: Offkonst II 2015

OffkonstII_bloggDen 20 maj samlades ett 50-tal personer på Skissernas Museum i Lund för att ta del av det andra tillfället i Konstitutets seminarieserie Offkonst, som den här gången samarrangerades med Skissernas Museum. Moderator och samtalsledare var Maria Lantz och deltagarna: Tamara De Laval, Conny Blom och Anna Brag.

 

Minnesanteckningar:

Offkonst II: De temporära rummens polemik Skissernas Museum 2015 05 20

Introduktion

Museichef Patrick Amsellem från Skissernas Museum  inleder och presenterar programmet.

En förhoppning om att diskussionen skall ta fasta på de intressanta, explosiva ögonblicken där man inte är överens och öppna för en diskussion. Fritt fram för alla att medverka i diskussionen.

Kristian Körner från Konstitutet hälsar välkommen.

Offkonst II - De temporära rummens polemik

Moderator Maria Lantz öppnar samtalet.

Hur har konstnärer sett på stadsrummet och förhållit sig till staden genom historien?

Situationisterna på 60 talet. Utveckling mot den lekande människan. Konsten in i det revolutionära. Hur skulle makten tas. Skönheten finns på gatan. Archigram arkitekter staden som vi känner den är passé, motsvarar inte den moderna människan. Motståndare till den traditionella arkitekturen. Staden som en unik organism. Den vandrande staden. Superstudio, kritiska till den  moderna staden, förespråkar stora monument, ironi i projekten. Utopisk bild av staden. Venturi & Scott Brown, vi behöver en ”skylt” arkitektur som talar till oss, som liknar det den skall sälja. Idéerna besannade, i en global kontext. Gatukonst, noll tolerans i Sth. AK (grafitti) "The act is the beauty", "Life is not a rehearsal", 70-tal gungor i Sth. Superkilen i Kph. Verk för tillfällig lek.

Deltagarpresentationer

Jeanette Emt, filosof, närvarade ej.

Tamara De Laval var med och bildade konstnärsgruppen Meteor 2003 i Lund. Ville göra något helt annat för att möta en annan publik än den på gallerierna. Bilder från Meteors projekt världen över, bl a under namnet Dold konst, ett stort internationellt nätverk med varierad kompetens.

Tamara De Laval

Ex. Skrev med eldskrift, Pax Americana med koppling till kriget i Irak. Samarbete med filmare, en kub på Stortorget med dikter. Adonis, dikter i en container, filmer. Arbetade med performance i Kph, och en rad andra internationella projekt.

Rasmusgatan boplats, ville göra något interaktivt med boende i området, interaktivt visning på fasaderna. Fotografier porträtt visades i galleri på Rasmusgatan, porträtten slets ner av dem som visades. Dold konst i Los Angeles med olika konstnärer. Iden är bl a små ingrepp som kan vara tänkvärda, poetiska med utgångspunkt i något aktuellt ämne. Konstnärerna väljer själva, platser och innehåll.

Conny Blom visar material från två projekt, arbetar utifrån intresset, samhällshierarkier, ek hierarkier. Använder konst för att väcka tankar, skapa diskussion och debatt.

Kaninen - en bra symbol för piratkopiering och okontrollerad spridning, upphovsdebatten, spridningen av digitala filer, kan i massor bli ett reellt hot. Potentiell upprorsmakare, morötter, placera ut som uppmuntran. Vid träd, på golfbanor. Moroten som uppmuntrare av revolutionen. T ex vid nya konstmuseet i Kalmar. Polisen beslagtog morötterna (vilket uppmärksammades medialt).

Köpcentrat Reikjavik, shoppade upp hela utställningsbudgeten, symbolisk terrorhandling. Tecknat ebolavirus på sedlarna. Innan den isländska kollapsen, ekonomin kraschade. Billboard projekt, ”All artists hate common people”, Allmänheten och att vissa konstnärer föraktar detsamma. ”Most art is not good” ”Try not to die like a dog”

"All artists hate common people" av Conny Bloom

Anna Brag vardagsbilder, mosaik – hur långt skall man sträcka det temporära för att det skall bli permanent Konstnärens frihet att röra sig i tid, rum och material. Projekt - ”A moving memorial” platsen behövde ett monument.

Projekt Bangalore, ”revial, remember and expose” att tvätta halva bilar. Att stryka bort det översta lagret av damm, samtidsarkeologer. Att tvätta halva saker, att ta plats och skapa ett handlingsutrymme i det offentliga rummet. Att ta plats, kvinnor i det offentliga rummet. Att projektet tog plats väckte arga reaktioner, vad var meningen tyckte många besökare. ”Halva monument” tiden blev synlig, dammet, spår av tiden. Identitet i rum med konsten, hur barnen t ex i en skola förhåller sig till tid, bilderna nöts in t ex en dikt. Paradisgaraget, hur definieras rummen, ”hur hittar jag min bil”. Utställning och projekt på galleri Rostrum - att utvidga kanalsystemet.

Paneldebatt

Platsens betydelse? Platsens förutsättningar, målsättningar, parametrar som man behöver förhålla sig till. Kan temporära verk göras permanenta? Lättare att arbeta med det temporära? Dokumentera endast det som är bra.

Paneldebatt på Skissernas Museum

Har konsten gjort nån skillnad? Tveksamt, sociala klyftorna kvarstår, men sätter igång processer, kan långsamt förändra.

Finns det något annat? Konsten blir lätt programmerad, blir konstnärer en del i en gentrifiering? Konsten en hjälpgumma? Konsten som instrument för att tänka ett varv till.

Konstnären som auktoritet. Hur ser konstnären på sig själv? Saker är mer komplexa och man har inte alla svaren, man kan säga både ja och nej samtidigt, jag har motstridiga tankar i den här riktningen. Den motsägelsefulla styrkan.

Hur konsten smittar av sig? Den relationella estetiken, relationsestetik, design, numera även i TV-program - Laga mat hos varandra.

Vi och dom perspektivet? (Vi som sätter bilderna och dom som tar ner dem) Hur undvika att hamna där?

Makt, vem är det som sätter igång? Får man göra vad som helst? Har man ansvar för det? Konstnären om en aktör som måste vara beredd att stå upp för det man gör, som att t ex synliggöra tiden.

Visioner om det temporära rummet?

Conny Blom: Vill gärna se mer temporära uttryck. Monoliter som kan bytas var tionde år. Anna Brag: Tycker att det mesta idag är temporärt och att det temporära ges  mycket utrymme, men att det även behövs mer uttryck för fast konst. Det permanenta behövs och är intressant, att konsten kan gå in och skapa platser. Maria Lantz  poängterar konsten som motvikt till den kommersiella staden.

Fråga till publiken: Vad är utmaningen för att utveckla temporära rum?

Dokumentationmarika