Riksdagsintervju med Konstitutet

Är samverkan modellen?  Visste du att det kommit en uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen? Rapporten hittar du digitalt här. Konstitutet medverkade via en intervju med Timo Engström som du kan läsa i sin helhet nedan. Hör gärna av dig till oss på info@konstitutet.se om den väcker frågor eller om något du vill diskutera vidare.

Ladda ner intervjun som pdf.

Klicka här för att ta del av rapporten "Är samverkan modellen?" 

Minnesanteckningar från samtal med Konstitutet

Från Konstitutet: Timo Engström Från Riksdagsförvaltningen: Anna Wagman Kåring och Christer Åström Tid och plats: 2015-05-21, Regionhuset, Malmö

Bakgrund

Konstitutet är en samordnande resursplattform för bild och form. Det bildades för tre år sedan efter ett uppdrag från Region Skåne att göra en förstudie och sedan en pilotstudie. Konstitutet skapar bättre förutsättningar för konstnärer att gå från idé till färdigt verk. Man utvecklar nätverk, ger fortbildning och samordnar mellan aktörer som sysslar med konstfrämjande verksamhet. Man anordnar programserier och kurser, driver en webbplats och ger bl.a. ut ett nyhetsbrev. Vid Konstitutet arbetar fem personer som delar på en heltidstjänst.

 

1. Målen och kultursamverkansmodellen

Målen

De nationella kulturpolitiska målen finns med i diskussioner och strategier. I allmänhet är konstnärer dock inte intresserade av målen.

 

Modellen

Kultursamverkansmodellen är bra. Den ger dialog, samverkan och skapar relationer och nätverk – en länk mellan regionen, institutionerna och Skånes konstnärer. Modellen förutsätter en kontinuerlig dialog. Modellen har inneburit att också konstnärer ses som en intressegrupp och en målgrupp för institutionerna. Modellen gör att institutionernas arbete blir bättre genom mer direkt dialog med konstnärerna. Modellen främja kontinuerlig utveckling.

 

Modellens påverkan utifrån geografiska aspekter

Det finns skillnader mellan län. Förhållandena i Sveriges olika län ser olika ut beroende på demografi och geografi.

Insatser och resurser inom bild och form i Skåne är till stor del koncentrerat till Malmö. Konstitutet vill lyfta flera verksamheter på andra håll i länet. Modellen främjar spridning över hela länet. Konstitutet har påbörjat en dialog med vissa kommuner om hur man kan arbeta mer lokalt. Det är viktigt att också kommunerna är med och finansierar verksamheten. Modellen fyller en viktig funktion när det gäller att kunna arbeta på både läns- och kommunnivå.

 

Modellens påverkan utifrån sociala aspekter m.m.

När det gäller frågan om vilka som nås av Konstitutets verksamhet handlar det om konstnärerna känner sig inkluderade eller exkluderade. Alla är välkomna till Konstitutet, men man är medveten om att man inte når alla. Man når t.ex. internationella konstnärer; bildkonsten är obunden till gränser. Regionen stöttar gärna olika initiativ, bl.a. att även bildkonstnärer ska kunna ingå i fristadsprojektet.

 

2. Engagemang

Modellen har flyttat pengar från staten till regionen och därmed gett regionens politiker mycket större makt och inflytande. De statliga pengarna kommer in i en pott som regionens politiker kan omfördela. Det finns en oro för vad som skulle hända om t.ex. främlingsfientliga partier skulle öka och få större inflytande.

Det finns ett engagemang och en nyfikenhet från regionens politiker. Regionens kulturnämnd har haft möten på Konstitutet. Samtidigt konstaterar Konstitutet att det råder en stark konsensus inom regionens kulturnämnd kring att tillsammans förvalta kulturen. En nackdel med detta är att det inte blir någon egentlig kulturdebatt t.ex. inför regionvalet. Politikernas kompetens i kulturfrågor varierar.

 

3. Dialog

Konstitutet är en dialogpart i arbetet med kulturplanen: Dels vänder sig regionen direkt till Konstitutet, dels ingår man i en grupp med aktörer som får verksamhetsbidrag (institutioner och fria grupper som får verksamhetsstöd). Dialogen är ett forum för att träffas och utbyta information. Vid mötena ger regionen information om aktuella frågor. Konstitutet upplever att regionen lyssnar mycket på dem. Det är viktigt med samverkan. Konstitutet har utvecklats till att bli en neutral part i dialogen mellan aktörerna inom bild och form i Skåne, bl.a. genom de referensgrupper som Konstitutet sammankallar till i sin verksamhet.

 

4. Bidragsfördelning

Bidraget

Konstitutet tar fram sin bidragsansökningar till regionen i dialog med regionen. Man har kontakt med regionen när det gäller att ta fram verksamhetsplan och budget. Man har också löpande kontakt med konstnärer och andra aktörer.

Konstitutet har fått ett treårigt utvecklingsbidrag från Kulturrådet. Regionen har nu omvandlat det till ett långsiktigt verksamhetsbidrag, vilket upplevs som mycket positivt.

Det är ett problem att man inte vet från år till år hur mycket pengar som man kommer att få i bidrag.

 

Förändring i bidragsfördelningen

Regionen har genom modellen fått makten att kunna omfördela bidrag, men detta har inte gjorts hittills.

Det är svårt att se om modellen i sig har inneburit att det har blivit mer eller mindre pengar till bild och form. De mesta pengarna för bild- och formområdet går till institutionerna. Utövande konstnärer får inte så mycket pengar, vilket leder till en stark frustration bland konstnärerna. Konstitutet menar att bild- och formområdet får mycket mindre bidrag än t.ex. scenkonstområdet. Detta gäller både institutioner och fria grupper. En orsak till detta är att scenkonstområdet är mycket bättre organiserat än bild och form, där det t.ex. inte finns någon fackförening. Konstitutet vill att pengar ska fördelas i en bättre balans mellan konstarterna med ökad andel till bild och form.

 

Kulturens roll i det regionala utvecklingsarbetet m.m.

Frågan om hur konsten kan främja en regions utveckling är del av en gammal diskussion. Konstitutet menar att det är fel väg att gå. I stället gäller det att få företag att förstå att om man satsar på design så främjar det företagets utveckling och kommuner att inse att om man satsar på konst och kultur så blir man en mer attraktiv ort för invånare och näringsliv. Om man gör på det sättet så blir det bra – annars blir det ytligt och påklistrat.

 

5. Kontinuitet

Balansen mellan projektstöd och stöd till långsiktig verksamhet

Frågan berördes inte.

 

6. Administration

Modellen leder till att det blir mycket administration; från framtagandet av kulturplanen till att fylla i bidragsansökningar, budgetering, verksamhetsplanering och uppföljning. Man skriver många ansökningar, deltar i många möten och skriver många uppföljningsrapporter. För Konstitutets del krävs alldeles för mycket administration i förhållande till de medel som man får i bidrag. Det är lika mycket administration oavsett om bidraget är 1 eller 10 miljoner kronor. Samtidigt betonar man att ansökningar och uppföljningar är nödvändiga, men att det finns en gräns.

 

Arkivmarika